Vad gör man?
Vad gör man när orken tryter? Vad gör man när man inget gehör får? Hur förklarar man för andra att jag har försökt?
Detta är en vanlig lördag, en vanlig lördag med barnen hemma och det vanliga tjafset. Dottern tillbringar varannan lördags förmiddag på detta sätt.
Det börjar så smått framåt kl 11.00 ca för att sedan accelerera till ett rejält utbrott som slutar med att vi sitter och håller fast henne i sitt rum. Höll vi inte fast henne skulle hon kasta och slå sönder saker omkring sig.
VARENDA lördag som barnen kommer är det så. Hon kan hålla på fram till kl 14-15 på em innan hon är så slut så hon inte orkar mer.
Har ju pratat med barnens pappa om detta och han har absolut inte dessa problem. Det är något som bara vi måste ha problem med.
Han kan inte alls förstå för hos honom får hon aldrig utbrott.
Så värdelös jag känner mig när jag får höra det. Jag bad om att få ändra bytesdag från fredag till onsdag som teamet föreslog. Det skulle innebära att förändringen för henne inte skulle bli så stor, men icke. Han vägrar.
Jag gråter inombords varje gång detta händer och jag har ångest för varje helg barnen kommer. Jag vill att det ska vara så bra och mysigt men det blir så fel.
Jag vet inte hur jag ska orka. Helt ärligt.... hur ska man orka med sådana helger i över 10 år?
Detta är en vanlig lördag, en vanlig lördag med barnen hemma och det vanliga tjafset. Dottern tillbringar varannan lördags förmiddag på detta sätt.
Det börjar så smått framåt kl 11.00 ca för att sedan accelerera till ett rejält utbrott som slutar med att vi sitter och håller fast henne i sitt rum. Höll vi inte fast henne skulle hon kasta och slå sönder saker omkring sig.
VARENDA lördag som barnen kommer är det så. Hon kan hålla på fram till kl 14-15 på em innan hon är så slut så hon inte orkar mer.
Har ju pratat med barnens pappa om detta och han har absolut inte dessa problem. Det är något som bara vi måste ha problem med.
Han kan inte alls förstå för hos honom får hon aldrig utbrott.
Så värdelös jag känner mig när jag får höra det. Jag bad om att få ändra bytesdag från fredag till onsdag som teamet föreslog. Det skulle innebära att förändringen för henne inte skulle bli så stor, men icke. Han vägrar.
Jag gråter inombords varje gång detta händer och jag har ångest för varje helg barnen kommer. Jag vill att det ska vara så bra och mysigt men det blir så fel.
Jag vet inte hur jag ska orka. Helt ärligt.... hur ska man orka med sådana helger i över 10 år?
Kommentarer
Postat av: Tezzie
kort och intressant inlägg!
det gillar vi:) och det orkar man läsa också:)
bra skrivet!
Postat av: Mandiz
Intressant! Läs gärna min blogg!;-)
Trackback