Botten nådd...
Nu är botten nådd rent ut sagt. Nu har han påverkat min son med, jag som trott att han sluppit undan.
Idag var det kalas för sonen och när vi satt och åt innan kalaste startat så sa sonen att hans pappa hade sagt att min sambo var en idiot.
Han har då inte knappt pratat med min sambo och lär då barnen att man kan säga att vem som helst är en idiot utan att man ens känner personen.
Jag försöker på ett snyggt och förhoppningsvis bra sätt att så säger man ju inte om människor. Speciellt dom man inte känner.
Då sa han sedan att pappa hade sagt att jag hade dumpat pappa och sen undrade han varför jag hade gjort det. Jag svarade som det var att vi bråkade mycket och att det inte är bra.
Då sa dottern att jag flyttade när pappa hade en kris och att det var därför jag flyttade...
Barnen är 5 och 8 år!!!! Dom ska inte kunna såna ord som kris, dumpa osv.
Jag har redan innan detta hände tänkt kontakta ngn typ av familjerådgivning för att ta upp detta med honom men jag har velat vänta eftersom min dotter ibland svävar ut i sina historier, men nu tog det hus i helvete rent ut sagt.
Sonen var ju bara 2.5 vid separationen och har inte direkt ngr minnen men han kan redan nu tala om att jag dumpade pappa och att min sambo är en idiot.
När barnen kom i fredags så letade sonen efter min sambo men hittade inte honom, han fråfade då efter honom och sade namnet. Direkt efter han sagt namnet sprang han förtvivlad ut till sin pappa och bad om förlåt för att han sagt hans namn....
Deras pappa skämtade snabbt bort det och sa att det inte är ngn fara. Det gjorde så ont att höra det och jag grät inombords.
Har tagit upp detta med honom tidigare och då säger han bara irriterat att dom får väl prata om vem dom vill....!?!?
Imorgon väntar ett möte på BUP med en läkare, sköterska, dottern och jag och mitt ex. Jag har sån ångest för det eftersom det ska disskuteras ev medicinering och annat.
Min dotter kommer också troligen få reda på att hon har ADHD och det är inget vi har talat om henne eftersom teamet omkring henne anser att hon verkar oberörd ang det.
Jag orkar inte ta mer just nu, jag gör verkligen inte det. I detta tillfälle så känns det som om själen går i bitar.
Det gör så fruktansvärt ont i mitt hjärta och jag undrar hur jag ska orka.
Efter idag så känns det som om jag skulle vilja lägga mig ner och sova och bara strunta i allt, som en struts ungefär.
Men det går inte för jag har en del att göra. Fortsätta med min arbetsträning (som går åt skogen) vika tvätt ( har en massa ligger som bara måste vikas)
Det vore skönt att få städa för det ser för jävligt ut hemma och jag vantrivs här så fruktansvärt.
Imorgon måste jag innan klockan 10 ringa minst 2 samtal.
Märker att min kropp är stressad nu för min hörsel är kass, jag är okoncentrerad, trött och värk i lederna...
Nu har jag spytt galla tillräckligt... Tanken bakom denna blogg var att skriva om dagen på ett mer komiskt sätt men det går åt skogen med det.
Godnatt alla .... Sov gott
Idag var det kalas för sonen och när vi satt och åt innan kalaste startat så sa sonen att hans pappa hade sagt att min sambo var en idiot.
Han har då inte knappt pratat med min sambo och lär då barnen att man kan säga att vem som helst är en idiot utan att man ens känner personen.
Jag försöker på ett snyggt och förhoppningsvis bra sätt att så säger man ju inte om människor. Speciellt dom man inte känner.
Då sa han sedan att pappa hade sagt att jag hade dumpat pappa och sen undrade han varför jag hade gjort det. Jag svarade som det var att vi bråkade mycket och att det inte är bra.
Då sa dottern att jag flyttade när pappa hade en kris och att det var därför jag flyttade...
Barnen är 5 och 8 år!!!! Dom ska inte kunna såna ord som kris, dumpa osv.
Jag har redan innan detta hände tänkt kontakta ngn typ av familjerådgivning för att ta upp detta med honom men jag har velat vänta eftersom min dotter ibland svävar ut i sina historier, men nu tog det hus i helvete rent ut sagt.
Sonen var ju bara 2.5 vid separationen och har inte direkt ngr minnen men han kan redan nu tala om att jag dumpade pappa och att min sambo är en idiot.
När barnen kom i fredags så letade sonen efter min sambo men hittade inte honom, han fråfade då efter honom och sade namnet. Direkt efter han sagt namnet sprang han förtvivlad ut till sin pappa och bad om förlåt för att han sagt hans namn....
Deras pappa skämtade snabbt bort det och sa att det inte är ngn fara. Det gjorde så ont att höra det och jag grät inombords.
Har tagit upp detta med honom tidigare och då säger han bara irriterat att dom får väl prata om vem dom vill....!?!?
Imorgon väntar ett möte på BUP med en läkare, sköterska, dottern och jag och mitt ex. Jag har sån ångest för det eftersom det ska disskuteras ev medicinering och annat.
Min dotter kommer också troligen få reda på att hon har ADHD och det är inget vi har talat om henne eftersom teamet omkring henne anser att hon verkar oberörd ang det.
Jag orkar inte ta mer just nu, jag gör verkligen inte det. I detta tillfälle så känns det som om själen går i bitar.
Det gör så fruktansvärt ont i mitt hjärta och jag undrar hur jag ska orka.
Efter idag så känns det som om jag skulle vilja lägga mig ner och sova och bara strunta i allt, som en struts ungefär.
Men det går inte för jag har en del att göra. Fortsätta med min arbetsträning (som går åt skogen) vika tvätt ( har en massa ligger som bara måste vikas)
Det vore skönt att få städa för det ser för jävligt ut hemma och jag vantrivs här så fruktansvärt.
Imorgon måste jag innan klockan 10 ringa minst 2 samtal.
Märker att min kropp är stressad nu för min hörsel är kass, jag är okoncentrerad, trött och värk i lederna...
Nu har jag spytt galla tillräckligt... Tanken bakom denna blogg var att skriva om dagen på ett mer komiskt sätt men det går åt skogen med det.
Godnatt alla .... Sov gott
Kommentarer
Trackback