Miss i planeringen
Igår var en kanondag. Kom till insikt med en del faktiskt och det var en AHA upplevelse. Hade dock svårt att sova och det straffade sig idag istället.
En känsla av apati idag hemma då jag som i en dvala lallade runt hemma och fick inget gjort. Minnet är kaputt men ändå känns det skitbra.
Känns lite som att en spärr släppt lite och att en klump i magen försvunnit.
Nu skriver jag i gåtor och det finns en anldening till det men mina närmaste vet varför.
Under dagen går jag i ett lyckorus, förvirrad men lycklig.
Hälsar på min syster och hennes lilla tjej som har vuxit rejält. Är så skönt att jag har en så bra kontakt med henne och hennes familj.
Vi har hållit ihop jämt kan man säga med ngr år där vi helt enkelt var tonåringar och syskon bara var jobbiga. Men när det väl gällde så höll vi ihop å det gör vi fortfarande.
Somnade en stund på em innan jag skulle hämta barnen. När v äl kommit hem skulle jag in och boka en tvättid.
Men jag hittade inte vår bokningskolv. Spårlöst borta.
Då ringer en klocka och jag kastar mig på telefonen och ringer sambon.
Inom mig så vill jag bara skrika: TOG DU UR TVÄTTEN UR GROVISEN I MÅNDAGS???
Men jag frågar istället med ett samlat lugn om han kom ihåg att ta ur tvätten ur tvättstugan.
Hans svar är snabbt och informativt: Oops.. missade det!!
Med en suck går jag in i tvättstugan där vår tvätt faktiskt hänger kvar ( tack för att den inte låg slängd på golvet)
Med snabba ryck så sliter jag ner tvätten, jag skäms rejält.
Jag som alltid är mån om att göra rätt för mig får en känsla av att personen som haft tiden innan måste ha varit skapligt irriterad och det med all rätt.
Letar förtvivlat på väggen där låsen sitter men hittar inte vår kolv. Skit också. Mejlar bostadsföretaget och br om ursäkt för det som inträffat och undrar sedan om det går att få en ny kolv.
Det är i detta läget jag grämer mig för att jag inte kom ihåg tvätten, hur kunde jag vara så korkad att inte komma ihåg.
Men för första gången på många år gjorde jag som jag blivit tillsagd av min kurator och av omgivningen ; "släpp ansvatet lite, lita på andra och delegera en del uppgifter"
Detta gjorde jag *suck*
Jag började tvätta men fick sedan hämta min dotter i skolan som var sjuk. Kunde sedan inte gå ner i tvättstugan men jag var lugn eftersom jag hade tid till 19 och bara tvättat 2 maskiner.
Sambon skulle ta hand om torkningen av tvätt sade han. Han skulle "bara kolla en sak inna och räta lite på sig"
Redan då borde klockan ha ringt men jag släppte tvätten då faktiskt.
När klockan var 18.30 och jag stod och stekte pannkakor så hade han fortfarande inte varit nere och jag frågade lite fint om han inte skulle gå ner å ta ut tvätten eller om jag skulle gå.
Han hängde då tvätten i grovisen som var ledig och på den vägen är det.
Jag skulle ha tänkt på att den var där.
Förlåt mig kära grannar, detta ska ALDRIG upprepas igen.. LOVAR!!!
En känsla av apati idag hemma då jag som i en dvala lallade runt hemma och fick inget gjort. Minnet är kaputt men ändå känns det skitbra.
Känns lite som att en spärr släppt lite och att en klump i magen försvunnit.
Nu skriver jag i gåtor och det finns en anldening till det men mina närmaste vet varför.
Under dagen går jag i ett lyckorus, förvirrad men lycklig.
Hälsar på min syster och hennes lilla tjej som har vuxit rejält. Är så skönt att jag har en så bra kontakt med henne och hennes familj.
Vi har hållit ihop jämt kan man säga med ngr år där vi helt enkelt var tonåringar och syskon bara var jobbiga. Men när det väl gällde så höll vi ihop å det gör vi fortfarande.
Somnade en stund på em innan jag skulle hämta barnen. När v äl kommit hem skulle jag in och boka en tvättid.
Men jag hittade inte vår bokningskolv. Spårlöst borta.
Då ringer en klocka och jag kastar mig på telefonen och ringer sambon.
Inom mig så vill jag bara skrika: TOG DU UR TVÄTTEN UR GROVISEN I MÅNDAGS???
Men jag frågar istället med ett samlat lugn om han kom ihåg att ta ur tvätten ur tvättstugan.
Hans svar är snabbt och informativt: Oops.. missade det!!
Med en suck går jag in i tvättstugan där vår tvätt faktiskt hänger kvar ( tack för att den inte låg slängd på golvet)
Med snabba ryck så sliter jag ner tvätten, jag skäms rejält.
Jag som alltid är mån om att göra rätt för mig får en känsla av att personen som haft tiden innan måste ha varit skapligt irriterad och det med all rätt.
Letar förtvivlat på väggen där låsen sitter men hittar inte vår kolv. Skit också. Mejlar bostadsföretaget och br om ursäkt för det som inträffat och undrar sedan om det går att få en ny kolv.
Det är i detta läget jag grämer mig för att jag inte kom ihåg tvätten, hur kunde jag vara så korkad att inte komma ihåg.
Men för första gången på många år gjorde jag som jag blivit tillsagd av min kurator och av omgivningen ; "släpp ansvatet lite, lita på andra och delegera en del uppgifter"
Detta gjorde jag *suck*
Jag började tvätta men fick sedan hämta min dotter i skolan som var sjuk. Kunde sedan inte gå ner i tvättstugan men jag var lugn eftersom jag hade tid till 19 och bara tvättat 2 maskiner.
Sambon skulle ta hand om torkningen av tvätt sade han. Han skulle "bara kolla en sak inna och räta lite på sig"
Redan då borde klockan ha ringt men jag släppte tvätten då faktiskt.
När klockan var 18.30 och jag stod och stekte pannkakor så hade han fortfarande inte varit nere och jag frågade lite fint om han inte skulle gå ner å ta ut tvätten eller om jag skulle gå.
Han hängde då tvätten i grovisen som var ledig och på den vägen är det.
Jag skulle ha tänkt på att den var där.
Förlåt mig kära grannar, detta ska ALDRIG upprepas igen.. LOVAR!!!
Kommentarer
Trackback