Äntligen hemma

Nu är han hemma.... Melker alltså. Känns tryggt och nu har jag provkört honom och han går som en klocka.
Det låter dock lite misstänkt hål på avgasröret.
Men nu ska man inte nedslås av det, han är ju tillbaka!

Dagarna går så fort och man hinner inget alls känns det som. Lägenheten ser ut som skit och jag är hungrig.
Det här med att min älskade sambo är hemma med barnen är fint, men som många före mig säger. Det är inte alltid en avlastning för kvinnan att mannen är hemma ;)

Men han försöker och det är det som räknas. Som i sport, det viktigaste är inte att vinna, utan att deltaga.
( älskar dig pussis )

Slut med det sockersöta....

Dagen rusade på och jag har hunnit med en hel del bla att jobba och skjutsa sonen till tandläkaren. Igår såg jag hur en tanden pekade lätt inåt och förklaringen kom inom kort, han hade gjort en vurpa på dagis och slagit i munnen.
Så hönsmor som man är så blir man ju hysterisk och vill helst slå 112 direkt.
Tur att sambon och sonen är så lugna som dom är, att bli lugnad av en 4,5 åring är hårt.

Nu har dock de små liven farit iväg till sin pappa och det är en vecka kvar tills jag får se dom igen *suck*
Jag älskar er era små charmtroll!!!


Nehepp nu är det "Let´s dance" och förhoppningsvis något att äta. Sambon röstar på BK... Jag röstar på MAT

TV KVÄLL

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback