mollym

Nu så är det slutspurten på inledningen av mina medicinering. Det har varit två veckor fyllda med en massa spännande som muntorrhet, gäspningar och mardrömmar.
Sambon har fått sig många goda skratt när jag suttit upp i sängen och mummlat vilt.
Det är dock inte lika kul att vakna upp på morgonen och känna sig som om man blivit överkörd av en ångvält.
Nu i helgen har dom riktiga mardrömmarna kört igång och jag drömmer det ena värre än det andra. Tur man har sambon som för en till verkligheten.

Har en riktig sjukling hemma. Han ligger utfläkt i soffan och i sängen.
Vore det inte för de glansiga ögonen eller de rosiga kinderna skulle man kunna tro att det är vilken dag som helst faktiskt.
Men som tur är så får han ju dom där typiska febersymtomen.
Det jag också har upptäck i detta sammanhang är att hörseln har försvunnit i samband med att snoret kom in i huvudet.
Alltså är hörselgångarna en sorts reservoar för snor.... eller?? Så att när han inte är förkyld så sparas det där eftersom han inte hör saker när han är frisk heller.

För att prata med sjuklingen går inte om det nu inte gäller orden: Vill du ha massage, kli på ryggen eller är du törstig.
MEN kommer orden; diska, laga mat och städa upp så är det stendött... Helt otroligt!?!?
Måste ju bero på betoningarna i orden eller nått.

Men jag får väl ha överrenseende, han kan ju trots inte hjälpa det. Och han är ju så gullig så jag får försöka överleva det.
Så om man nu försöker sammanfatta detta bladder så kan jag iallafall dra slutsatsen vad gällande min sambo att ; Hade inte han dessa feberrosiga kinder och glansiga ögon så skulle detta vara en helt vanlig eftermiddag hos denna bloggare....