SÅ FRUSTREEEEEEEEEEERAD!!!!
Jag får spel på mig och mitt liv. Jag vill bara skrika högt.
Jag vill göra ngt men jag vet inte vad. Är så FRUSTRERAD!!!!!!!!!
Det är sådana jävla myrkrypningar i kroppen och jag bara stör mig på sambon.
Har ett hem som ser för JÄVLIGT ut och har en kropp som väller över. Har en stuga som oxå är i KAOS!!!!
Undrar om det var såhär Hitler k ände sig när han satte igång andra världskriget!?!
Isåfall ska jag nog låsas in på obestämd framtid...
Det är så mkt som har bubblat upp i mig denna vecka, den veckan jag trodde jag skulle få slappna av ...
Trodde att ett dygn vid vattnet skulle ge själslig ro för en stund men icke.
Trodde även att allt annat vi gjort skulle ge mig tillfredställelse och det gjorde det iof med. Men det kom även surt efter.
Mitt förflutna kommer ikapp nu och jag kaninte längre kämpa emot. Har kämpat så länge att hålla allt tbx men nu kommer det.
Jag har inte tid med det, har absolut ingen tid med det då jag förväntas börja jobba i september.
HATAR!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
En sak vet jag iallafall, jag klarar bara en sådan här omgång. Blir det en till så ger jag upp...
Jag vill göra ngt men jag vet inte vad. Är så FRUSTRERAD!!!!!!!!!
Det är sådana jävla myrkrypningar i kroppen och jag bara stör mig på sambon.
Har ett hem som ser för JÄVLIGT ut och har en kropp som väller över. Har en stuga som oxå är i KAOS!!!!
Undrar om det var såhär Hitler k ände sig när han satte igång andra världskriget!?!
Isåfall ska jag nog låsas in på obestämd framtid...
Det är så mkt som har bubblat upp i mig denna vecka, den veckan jag trodde jag skulle få slappna av ...
Trodde att ett dygn vid vattnet skulle ge själslig ro för en stund men icke.
Trodde även att allt annat vi gjort skulle ge mig tillfredställelse och det gjorde det iof med. Men det kom även surt efter.
Mitt förflutna kommer ikapp nu och jag kaninte längre kämpa emot. Har kämpat så länge att hålla allt tbx men nu kommer det.
Jag har inte tid med det, har absolut ingen tid med det då jag förväntas börja jobba i september.
HATAR!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
En sak vet jag iallafall, jag klarar bara en sådan här omgång. Blir det en till så ger jag upp...
Att förändras
Det är så frustrerande att inte känna igen sig själv. Jag kan inte acceptera att jag är som jag är och jag vill ha tillbaka mitt liv igen.
Jag vill kunna njuta, kunna slappna av och bara vara.
Som det är nu så känns det som att pulsen går i 180 och att hjärtat slår dubbla slag.
När jag lägger mig på natten så är kroppen uppe i varv och när den väl varvar ner går huvudet igång.
Igår åkte vi och hälsade på samnbons bror med familj i den stugan som de brukar låna. Stugan ligger belägen nnära vatten och det är tyst omkring den.
Jag som brukar älska vatten och natur kunde inte koppla av.
Jag älskar att se vågor som brusar och när sjön är "orolig"... Tycker om att sitta på en sten och känna vinden rufsa om i håret.
Men inte denna gång. Jag blir så arg, så ledssen och besviken.
Då kommer frågan "var hör jag hemma?
Jag hör inte hemma där, hör inte hemma här, hör inte hemma i mig själv heller.
Jag är så trött på att sitta där jag sitter.
Enda stället där jag "slappnar av" är nog under täcket i sängen.
Men det löser ju inget och i slutändan ger det mer stress.
När jag sen läser de nya reglerna för sådana som mig så kommer genast tanken på att sätta en kula i benet på Mr Reinfeldt.
Jag hoppas i själ och hjärta att de som röstat fram honom också blir sjuka och inte får den hjälp som behövs.
För jag blir inte friskare av att bara få en sänkt ersättning utan jag behöver HJÄLP!
Jag har jobbat i princip varje helg i över 15 år. Jobbat heltid i genomsnitt 12 av dessa 15 år.
Jag har hatat mig själv och ansett mig sämre i över 20 år. Ändra på det på 1 år.
Under mina 1.5 år har jag lyckats med att röra upp mitt förflutna och nu ska det pusslas ihop igen.
Hoppas bara att jag lyckas innan 5 september för sen är det kört.
Sen är det bara att vänta in näsja sjukskrivning och då kan jag bara be till Gud att jag kommer att överleva det.
Jag vill kunna njuta, kunna slappna av och bara vara.
Som det är nu så känns det som att pulsen går i 180 och att hjärtat slår dubbla slag.
När jag lägger mig på natten så är kroppen uppe i varv och när den väl varvar ner går huvudet igång.
Igår åkte vi och hälsade på samnbons bror med familj i den stugan som de brukar låna. Stugan ligger belägen nnära vatten och det är tyst omkring den.
Jag som brukar älska vatten och natur kunde inte koppla av.
Jag älskar att se vågor som brusar och när sjön är "orolig"... Tycker om att sitta på en sten och känna vinden rufsa om i håret.
Men inte denna gång. Jag blir så arg, så ledssen och besviken.
Då kommer frågan "var hör jag hemma?
Jag hör inte hemma där, hör inte hemma här, hör inte hemma i mig själv heller.
Jag är så trött på att sitta där jag sitter.
Enda stället där jag "slappnar av" är nog under täcket i sängen.
Men det löser ju inget och i slutändan ger det mer stress.
När jag sen läser de nya reglerna för sådana som mig så kommer genast tanken på att sätta en kula i benet på Mr Reinfeldt.
Jag hoppas i själ och hjärta att de som röstat fram honom också blir sjuka och inte får den hjälp som behövs.
För jag blir inte friskare av att bara få en sänkt ersättning utan jag behöver HJÄLP!
Jag har jobbat i princip varje helg i över 15 år. Jobbat heltid i genomsnitt 12 av dessa 15 år.
Jag har hatat mig själv och ansett mig sämre i över 20 år. Ändra på det på 1 år.
Under mina 1.5 år har jag lyckats med att röra upp mitt förflutna och nu ska det pusslas ihop igen.
Hoppas bara att jag lyckas innan 5 september för sen är det kört.
Sen är det bara att vänta in näsja sjukskrivning och då kan jag bara be till Gud att jag kommer att överleva det.