Vårkänslor i luften
Nu är det vårkänslor i luften och första tecknet på det är inte tussilagon, vårfåglarna eller svanarnas återkomst utan..... TRÄDGÅRDSMÄSSAN.
Även om allt annat ger mig vårkänslor så verkar inte andraha förstått det. Min syster och jag gick på denna mässa igår och insöp alla nyheter inom växt trädgårdsområdet.
Plantor och sticklingar blandades med en hammock av korg och grodor i gjutjärn.Mitt i all denna yster av trädgårdsyra fanns ju såklart godis, marmelad och honung.
Jag har en stor pasion för trädgård och rosor men har inga rabatter eller gräsmatta att pyssla med. Min syster däremot som har numera en gräsmatta och rabatter har då inget trädgårdsintresse alls.
Så det var ett spännande mässbesök kan jag lova.
Gårdagens stora investering blev iallafall några inredningstidiningar.
Jag gillar att titta i dessa och bara drömma mig bort en stund. Att i huvudet möblera och bygga om och att stolt kunna visa upp sitt hem och dess inredning.
I dagsläge kan jag väl inte direkt säga att jag är stolt över mitt hem. Jag vågar inte släppa in sambons familj i vår lägenhet. Den enda som har varit härutav dom är min svärmor och det var i början innan sambon hade flyttat in på allvar *S*
Alla i min omgivning har så fint i sina hem och de får til det så fint med allt. Sambon försöker trösta på olika sätt men jag känner ändå mig lägre i detta fall.
Förstår inte hur man ska få det mysigt och hemtrevligt ju. Det verkar ju så enkelt för alla andra. Dom köper en pryl och vips så passar den in och hela hemmet blir perfekt.
Visserligen skulle vi behöva större utrymme eftersom vo just nu huserar två lägenheter i en, (min syster vet hur det känns,) sedan så har jag en sambo som är en typisk man vad det gäller hemmet *S*
Med det menas att vi har olika synsätt på vad som är stökigt eller inte.
Nu när jag inte mått så bra så följer dessvärre lägenhetens standard och ordning med. Jag orkar inte hålla efter hemmet och det sätter sina synbara spår.
Snart så stundar sambons födelsedag och då väntas det gäster hem till oss, ska vi verkligen hinna få ett hem som går att ta hem folk i ?
Just nu så är det lika mycket kaos här inne i mig som inne i mitt hem... Lustigt eller hur?
Jag är ju igentligen en slarver men på senare år har jag bättrat mig markant.
Men nog om det, nu var det kalaset jag halkade in på och jag har en skitbra lösning på det.
Bjud in hela världen hem till oss och skapa ett enormt kaos. På det kalaset kommer det att finnas allt som ska finnas plus att värdinnan är proppad ymed sådana saker som hennes snälla doktor har skrivit ut.
På så sätt så är hon precis som man förväntas vara sålänge man inte påträffas hög av läkemedel *L*
men det löser man lätt genom att servera vin och öl.
Kan avsluta med att det är tur att jag är så påhittig och kommer med lösningar hihihi
Även om allt annat ger mig vårkänslor så verkar inte andraha förstått det. Min syster och jag gick på denna mässa igår och insöp alla nyheter inom växt trädgårdsområdet.
Plantor och sticklingar blandades med en hammock av korg och grodor i gjutjärn.Mitt i all denna yster av trädgårdsyra fanns ju såklart godis, marmelad och honung.
Jag har en stor pasion för trädgård och rosor men har inga rabatter eller gräsmatta att pyssla med. Min syster däremot som har numera en gräsmatta och rabatter har då inget trädgårdsintresse alls.
Så det var ett spännande mässbesök kan jag lova.
Gårdagens stora investering blev iallafall några inredningstidiningar.
Jag gillar att titta i dessa och bara drömma mig bort en stund. Att i huvudet möblera och bygga om och att stolt kunna visa upp sitt hem och dess inredning.
I dagsläge kan jag väl inte direkt säga att jag är stolt över mitt hem. Jag vågar inte släppa in sambons familj i vår lägenhet. Den enda som har varit härutav dom är min svärmor och det var i början innan sambon hade flyttat in på allvar *S*
Alla i min omgivning har så fint i sina hem och de får til det så fint med allt. Sambon försöker trösta på olika sätt men jag känner ändå mig lägre i detta fall.
Förstår inte hur man ska få det mysigt och hemtrevligt ju. Det verkar ju så enkelt för alla andra. Dom köper en pryl och vips så passar den in och hela hemmet blir perfekt.
Visserligen skulle vi behöva större utrymme eftersom vo just nu huserar två lägenheter i en, (min syster vet hur det känns,) sedan så har jag en sambo som är en typisk man vad det gäller hemmet *S*
Med det menas att vi har olika synsätt på vad som är stökigt eller inte.
Nu när jag inte mått så bra så följer dessvärre lägenhetens standard och ordning med. Jag orkar inte hålla efter hemmet och det sätter sina synbara spår.
Snart så stundar sambons födelsedag och då väntas det gäster hem till oss, ska vi verkligen hinna få ett hem som går att ta hem folk i ?
Just nu så är det lika mycket kaos här inne i mig som inne i mitt hem... Lustigt eller hur?
Jag är ju igentligen en slarver men på senare år har jag bättrat mig markant.
Men nog om det, nu var det kalaset jag halkade in på och jag har en skitbra lösning på det.
Bjud in hela världen hem till oss och skapa ett enormt kaos. På det kalaset kommer det att finnas allt som ska finnas plus att värdinnan är proppad ymed sådana saker som hennes snälla doktor har skrivit ut.
På så sätt så är hon precis som man förväntas vara sålänge man inte påträffas hög av läkemedel *L*
men det löser man lätt genom att servera vin och öl.
Kan avsluta med att det är tur att jag är så påhittig och kommer med lösningar hihihi
Frustration
Detta är så frustrerande. Nu kommer drömhuset nr 2 som jag suktat efter i nästan HELA mitt liv ut till försäljning och till ett hyfsat pris ändå.
Det förra huset som gick mig ur händerna var betydligt dyrare men i bättre skick, dock var det K-märkt och det ger ju inga pluspoäng precis.
Detta hus har iallafall en massa plus..... 250 kvm, kakelugnar i många rum ( de funkar dock inte), stora ytor, härliga gamla tapeter och ett jättekök.
Det fattades dock lite smågrejor som tex. spis, diskbänk, kyl osv = vitvaror alltså.
Men kanske bättre med inga vitvaror än vitvarir som är sunkiga, på så sät slipper man ju bära ut dom ;)
Ska iallafall gå på visningen, om inte annat för att se vilka andra idioter som kommer och vil lägga beslag på MITT HUS!!!!
Tomten är enorm och har potentiella möjligeheter om man först fyller upp och planar ut en gräsmatta som ser lien ca 2 ggr per sommar.
Den är mao ganska igengrodd. Så ni ser en massa minus. Hoppas att alla andra ser det med ;)
Så nu finns det ju en massa andra minus med men det stora pluset som väger upp allt är att huset är sååååå underbart.
Kan ge mig den på att det spökar där med.
Nu börjar jag tro att ngn högre makt retas med mig, kan inte förklare det på något annat sätt. Varför ska det aldrig kunna gå min väg i detta fall....
Så jag säger bara till vem det nu är som retas med mig..... JAG GER UPP!!!! Jag kommer aldrig mer att önska mig ett speciellt hus någonsin. Nu kan du retas med ngn annan istället, försvinn ut ur detta landet och retas med ngn annan.!!!
Detta var allt för mig för denna dag........ Tack och godnatt...
Det förra huset som gick mig ur händerna var betydligt dyrare men i bättre skick, dock var det K-märkt och det ger ju inga pluspoäng precis.
Detta hus har iallafall en massa plus..... 250 kvm, kakelugnar i många rum ( de funkar dock inte), stora ytor, härliga gamla tapeter och ett jättekök.
Det fattades dock lite smågrejor som tex. spis, diskbänk, kyl osv = vitvaror alltså.
Men kanske bättre med inga vitvaror än vitvarir som är sunkiga, på så sät slipper man ju bära ut dom ;)
Ska iallafall gå på visningen, om inte annat för att se vilka andra idioter som kommer och vil lägga beslag på MITT HUS!!!!
Tomten är enorm och har potentiella möjligeheter om man först fyller upp och planar ut en gräsmatta som ser lien ca 2 ggr per sommar.
Den är mao ganska igengrodd. Så ni ser en massa minus. Hoppas att alla andra ser det med ;)
Så nu finns det ju en massa andra minus med men det stora pluset som väger upp allt är att huset är sååååå underbart.
Kan ge mig den på att det spökar där med.
Nu börjar jag tro att ngn högre makt retas med mig, kan inte förklare det på något annat sätt. Varför ska det aldrig kunna gå min väg i detta fall....
Så jag säger bara till vem det nu är som retas med mig..... JAG GER UPP!!!! Jag kommer aldrig mer att önska mig ett speciellt hus någonsin. Nu kan du retas med ngn annan istället, försvinn ut ur detta landet och retas med ngn annan.!!!
Detta var allt för mig för denna dag........ Tack och godnatt...
Blomsterbud
Tänk så glad man kan bli för en bukett med blommor. Satt här ensam hemma mitt i en kaotisk röra och saknade barn och sambo. Barnen får jag ju träffa ikväll men sambon kommer hem på söndag. Han är ute i den stora världen med sitt arbete.
Och kan ni tänka er att när man sitter mitt i allt skräp som det blir när man röjer ut ett rum så plingar det på dörren och utanför står det ett blomsterbud. Han levererar en blombukett til mig och när jag sedan läser på lappen så är hälsningen från sambons chef.
Det stod att han tackade för att han fick låna mannen över helgen och så önskade han mig en trevlig helg.
Jag blev så glad så jag grinade, satte mig verkligen ner och störtbölade....Sjukt, men det var en så fin bukett med mina favouritblommor, nämligen tulpaner.
Så här satt jag i soffan och lät tårarna forsa nerför kinderna och bara kände mig så glad. Jag ringde till sambon och berättade om blommorna och då berättade han att chefen hade frågat vilka som hade ngn hemma som väntade.
Jag bad honom att hälsa och tacka så jättemycket. Jag blev verkligen så otroligt glad.
Det ger iallafall ett bra intryck av deras chef. Att han tänkte på oss med, det är otroligt.
Vem är då den man ringer först efter det att man tackat för blommorna, jo bästa kompisen som jobbar ikväll.
Måste ju bara få lufta av sig ju!! Försökte ringa syster först men där tutade upptaget.
Men nu så har jag skvallrat för alla som ska veta det *S*
Och kan ni tänka er att när man sitter mitt i allt skräp som det blir när man röjer ut ett rum så plingar det på dörren och utanför står det ett blomsterbud. Han levererar en blombukett til mig och när jag sedan läser på lappen så är hälsningen från sambons chef.
Det stod att han tackade för att han fick låna mannen över helgen och så önskade han mig en trevlig helg.
Jag blev så glad så jag grinade, satte mig verkligen ner och störtbölade....Sjukt, men det var en så fin bukett med mina favouritblommor, nämligen tulpaner.
Så här satt jag i soffan och lät tårarna forsa nerför kinderna och bara kände mig så glad. Jag ringde till sambon och berättade om blommorna och då berättade han att chefen hade frågat vilka som hade ngn hemma som väntade.
Jag bad honom att hälsa och tacka så jättemycket. Jag blev verkligen så otroligt glad.
Det ger iallafall ett bra intryck av deras chef. Att han tänkte på oss med, det är otroligt.
Vem är då den man ringer först efter det att man tackat för blommorna, jo bästa kompisen som jobbar ikväll.
Måste ju bara få lufta av sig ju!! Försökte ringa syster först men där tutade upptaget.
Men nu så har jag skvallrat för alla som ska veta det *S*
Kanonhelg
Kan inte förstå hur en present kan vara så på pricken passande som den jag fick av en vän. Hon lät mig välja mellan att gå ut å äta eller gå på relaxen på Gustavsvik. Jag valde såklart relaxen eftersom det var ett tag sedan jag var där.
Vi bestämde att den skulle utnyttjas samma dag som vi skulle på en musikal.
Fredagen kom och klockan närmade sig 12 då vi äntrade entren i Gustavsvik och handuk och morgonrock hämtades ut.
Sedan kom man in i ett ganska ombonat omklädningsrum och sedan bar det av ut i relaxens område.
Denna dag var som själslig rening för mig, jag kunde verkligen slappna av där. Dock är jag ju en riktig vattenfegis så när det började nalkas att åka vattenrutchebana ( eller hur det nu stavas) så drog sig lilla jag snabbt och diskret undan.
Men all tid i bubbelpoolen, ångbastun, torrbastun och solariet gav resultat. Jag har varit så lugn och tillfreds med mig själv så det är helt otroligt.
Jag klarade till och med av sambons systerdotters kalas med alla inblandade. Det var en seger i sig.
Det var trevligt att sigga där och äta lite tacos och småprata. Men så kom ju såklart disskussionen om sambons kalas upp och då började hjärtat klappa.
Han har ju då en ganska stor släkt som träffas ca 2 ggr om året om det inte händer ngt speciellt som tex bröllop, begravningar och såklart JÄMNA FÖDELSEDAGAR.
Funderingarna var när, hur, och var det hela skulle firas. Förr om åren har visst familjen skött hans planering och dom ville det nog denna gång md.
Antar att dom missade att lilla jag fanns. Men jag är ju iof inget att räkna med i dessa situationer då jag är en person som inte är så jätteförtjust i just jättekalas och sådana stora tillställningar i vanliga fall och nu när jag inte mår så bra så blir det ju inte bättre,
Som tur är så verkar de bara fira de sina vid jämna tal så det är ju ett jätteplus ;)
Hade gärna sluppit mitt eget med eller bara haft en mindre middag med dom som ville.
Men mitt eget gick ändå rätt bra.
Hur som helst så måste vissa saker göras oavsett vad jag vill eller inte vill. Men om man nu ber om sådana piller som gör en lugn och "harmonisk" iallafall ett par timmar så ska nog allt gå så bra så. Kan ju funka med en pava vin med *S*
Gäller dock bara att hitta en bra lokal, baka, fixa å pyssla.... Inget jobb alls ju och jag är ju ändå hemma så varför inte.
Gud vad här andas positiv anda, det måste jag ju medege. Stackars min sambo ju *L*
Det är ganska otroligt att vi passar ihop igentligen.
Han är blå och jag är röd, han är van vid en massa stora sammankomster och jag är van vid små sammankomster. Han är okomplicerad och jag är.... ja ni som känner mig vet ju svaret där.
Han är smart och jag har en del otur när jag tänker kan man väl säga. Han är tidsoptimist och jag är motsatsen.
Men vi har iallafall lite saker gemensamt som att vi båda är snälla, omtänksamma, glada och vi gillar båda bilar och fiske.
Det är väl så, plus och minuspoler dras mot varandra. Vi får helt enkelt lära oss leva med varandras fel och brister. Jag ska försöka lära mig att hantera kaos. Det kommer ta tid men när jag fyller 40 så kanske jag kan bjuda in alla till ett jättekalas..... I Spanien hehehe.
Alla betalar sin egen resa.....Gud så smart jag är...
Natti allihopa, nu ska jag att och sära på marsvinen som slåss.
Vi bestämde att den skulle utnyttjas samma dag som vi skulle på en musikal.
Fredagen kom och klockan närmade sig 12 då vi äntrade entren i Gustavsvik och handuk och morgonrock hämtades ut.
Sedan kom man in i ett ganska ombonat omklädningsrum och sedan bar det av ut i relaxens område.
Denna dag var som själslig rening för mig, jag kunde verkligen slappna av där. Dock är jag ju en riktig vattenfegis så när det började nalkas att åka vattenrutchebana ( eller hur det nu stavas) så drog sig lilla jag snabbt och diskret undan.
Men all tid i bubbelpoolen, ångbastun, torrbastun och solariet gav resultat. Jag har varit så lugn och tillfreds med mig själv så det är helt otroligt.
Jag klarade till och med av sambons systerdotters kalas med alla inblandade. Det var en seger i sig.
Det var trevligt att sigga där och äta lite tacos och småprata. Men så kom ju såklart disskussionen om sambons kalas upp och då började hjärtat klappa.
Han har ju då en ganska stor släkt som träffas ca 2 ggr om året om det inte händer ngt speciellt som tex bröllop, begravningar och såklart JÄMNA FÖDELSEDAGAR.
Funderingarna var när, hur, och var det hela skulle firas. Förr om åren har visst familjen skött hans planering och dom ville det nog denna gång md.
Antar att dom missade att lilla jag fanns. Men jag är ju iof inget att räkna med i dessa situationer då jag är en person som inte är så jätteförtjust i just jättekalas och sådana stora tillställningar i vanliga fall och nu när jag inte mår så bra så blir det ju inte bättre,
Som tur är så verkar de bara fira de sina vid jämna tal så det är ju ett jätteplus ;)
Hade gärna sluppit mitt eget med eller bara haft en mindre middag med dom som ville.
Men mitt eget gick ändå rätt bra.
Hur som helst så måste vissa saker göras oavsett vad jag vill eller inte vill. Men om man nu ber om sådana piller som gör en lugn och "harmonisk" iallafall ett par timmar så ska nog allt gå så bra så. Kan ju funka med en pava vin med *S*
Gäller dock bara att hitta en bra lokal, baka, fixa å pyssla.... Inget jobb alls ju och jag är ju ändå hemma så varför inte.
Gud vad här andas positiv anda, det måste jag ju medege. Stackars min sambo ju *L*
Det är ganska otroligt att vi passar ihop igentligen.
Han är blå och jag är röd, han är van vid en massa stora sammankomster och jag är van vid små sammankomster. Han är okomplicerad och jag är.... ja ni som känner mig vet ju svaret där.
Han är smart och jag har en del otur när jag tänker kan man väl säga. Han är tidsoptimist och jag är motsatsen.
Men vi har iallafall lite saker gemensamt som att vi båda är snälla, omtänksamma, glada och vi gillar båda bilar och fiske.
Det är väl så, plus och minuspoler dras mot varandra. Vi får helt enkelt lära oss leva med varandras fel och brister. Jag ska försöka lära mig att hantera kaos. Det kommer ta tid men när jag fyller 40 så kanske jag kan bjuda in alla till ett jättekalas..... I Spanien hehehe.
Alla betalar sin egen resa.....Gud så smart jag är...
Natti allihopa, nu ska jag att och sära på marsvinen som slåss.
Misslyckande eller en bit på väg?
Hur var det nu man skulle se på saker? Misslyckande eller ett steg i rätt riktning?
Fredagen var en kanondag och då kändes det som att NU har det äntligen vänt. Sedan kom lördagen och den kändes sådär, det brodde nog mest på att all energi gick åt till fredagen. Sen gjorde man ju inte saken bättre genom att fara runt med två tjatande ungar på ett stort byggvaruhus *L*
Att man sedan på lördagskvällen "missade" att äta ngt och klämde i sig en massa chips gjorde ju att magen bara la av.
Det i sin tur gav ju då med sig en minskad sömnsituation som senare troligen är orsaken till min frågan.
Vilade lite nu på söndagsförmiddagen eftersom vi skulle på kalas hos svärmor. Hade laddat mentalt för att kunna följa med och umgås med alla dom andra. Det har varit ett orosmoment för mig eftersom tanken på att trängas och äta i dagsläget ger mig ångest. För två månader sedan hade jag fortfarande inte älskat situationen med en massa folk och ont om utrymme, men jag hade klarat av det.
Idag gick det dock inte.
FORTS. FÖLJER
Fredagen var en kanondag och då kändes det som att NU har det äntligen vänt. Sedan kom lördagen och den kändes sådär, det brodde nog mest på att all energi gick åt till fredagen. Sen gjorde man ju inte saken bättre genom att fara runt med två tjatande ungar på ett stort byggvaruhus *L*
Att man sedan på lördagskvällen "missade" att äta ngt och klämde i sig en massa chips gjorde ju att magen bara la av.
Det i sin tur gav ju då med sig en minskad sömnsituation som senare troligen är orsaken till min frågan.
Vilade lite nu på söndagsförmiddagen eftersom vi skulle på kalas hos svärmor. Hade laddat mentalt för att kunna följa med och umgås med alla dom andra. Det har varit ett orosmoment för mig eftersom tanken på att trängas och äta i dagsläget ger mig ångest. För två månader sedan hade jag fortfarande inte älskat situationen med en massa folk och ont om utrymme, men jag hade klarat av det.
Idag gick det dock inte.
FORTS. FÖLJER
Ännu en helg
Så var det helg igen och igår kom gullungarna. Var på ett kanonhumör och körde hela reporoaren med Moraträsks gamla goding "Tigerjakt".
Ni vet den ramsan där man stoppar tungan under läppen och slår sig på knäna och utropar: "NU SKA VI UT PÅ TIGERJAKT "
Underbart att man kom ihåg hela, barn är ju tyvär noga med sådant när dom en gång har hört hela på lekis/dagis.
Dom små liven har ju någon form av minnesprogram som tar in det du säger och sedan kör dom sitt turboprogam och redan efter en hundradels sekund har dom talat om för dig att ; sådär sjöng inte fröken, eller sådär läste inte mormor.
Men igår så hade iallafall jag och dotterns fröken samma antal verser på denna ramsa. *Suck * säger jag bara.
Kvällen förflöt bra och dom slocknade innan Askungen hunnit på bal. Dottern frågade på morgonen sedan varför inte Askungen var på balen och jag svarade bara; " Hon gick när du somnade."
Natten kom iallafall och jag somnade tämligen ovaggad. Klockan 4.00 svänger jag min smidiga kropp ett halvt varv runt och krockar med min dotter som ligger mitt emellan mig och sambon.
Blänger till på klockan och inser att det iallafall snart är morgon så jag somnar om. Vaknar tre timmar senare av sonen som ger mig en välkänd "prutt" på armen. ( för er som inte känner min son så innebär en "prutt" att han sätter munnen mot ngn del på kroppen, gärna arm eller mage och så blåser han)
Är ju iof gulligt men INTE klockan 7!!
Nu vet jag att min kära gravida syster läser detta och till dig säger jag bara.... DET ÄR VÄRT TIDIGA MORNAR ;)
Har bildat mig i den språkliga världen förresten, såg ett avsnitt av Ophra winfrey show där det var en kvinna som kunde tyda bebisens språk.
Det var en AHA upplevelse för mig. Inte undra på att min dotter vrålade som en besatt, hon ville rapa men jag bara mata på.
Skämt och sido såsmåningom fick man ju kläm på det och vad dom ville men det var så facinerande att se programmet iallafall.
En tanke slog mig sedan. Programmet är ju på amerikanska och bebisarna dom använde sig av i programmet är ju oxå amerikaner.
Det funkar ju då inte på svenska bebisar eller ...?
Med andra ord så föds vi lika, med samma baspaket, med samma språk. Fast vi har olika färg, form och uppväxtvillkor.
Det tål att tänka på faktiskt.
Anledningen till att jag nu är så djup är för att min älskade sambo verkligen tar hand om mig ikväll. Nu tror väl alla att det handlar om massage, god mat osv... Men det gör det inte.
Han tvättar och det är den bästa ompysslingen man kan få. Det ger mig lite tid att filosofera.
Me det menar jag inte att han inte tvättar annars men i vanliga fall hjälps vi åt, men eftersom min dag inte varit den allra bästa så pysslar han om mig på detta sätt.
Han vet vad jag behöver PUSS På Dig!!
Nu är det iallafall dags att titta lite på tv Dagissnuten är ganska kul...
Ha det gott- Igekott ( sitat från dottern)
Ni vet den ramsan där man stoppar tungan under läppen och slår sig på knäna och utropar: "NU SKA VI UT PÅ TIGERJAKT "
Underbart att man kom ihåg hela, barn är ju tyvär noga med sådant när dom en gång har hört hela på lekis/dagis.
Dom små liven har ju någon form av minnesprogram som tar in det du säger och sedan kör dom sitt turboprogam och redan efter en hundradels sekund har dom talat om för dig att ; sådär sjöng inte fröken, eller sådär läste inte mormor.
Men igår så hade iallafall jag och dotterns fröken samma antal verser på denna ramsa. *Suck * säger jag bara.
Kvällen förflöt bra och dom slocknade innan Askungen hunnit på bal. Dottern frågade på morgonen sedan varför inte Askungen var på balen och jag svarade bara; " Hon gick när du somnade."
Natten kom iallafall och jag somnade tämligen ovaggad. Klockan 4.00 svänger jag min smidiga kropp ett halvt varv runt och krockar med min dotter som ligger mitt emellan mig och sambon.
Blänger till på klockan och inser att det iallafall snart är morgon så jag somnar om. Vaknar tre timmar senare av sonen som ger mig en välkänd "prutt" på armen. ( för er som inte känner min son så innebär en "prutt" att han sätter munnen mot ngn del på kroppen, gärna arm eller mage och så blåser han)
Är ju iof gulligt men INTE klockan 7!!
Nu vet jag att min kära gravida syster läser detta och till dig säger jag bara.... DET ÄR VÄRT TIDIGA MORNAR ;)
Har bildat mig i den språkliga världen förresten, såg ett avsnitt av Ophra winfrey show där det var en kvinna som kunde tyda bebisens språk.
Det var en AHA upplevelse för mig. Inte undra på att min dotter vrålade som en besatt, hon ville rapa men jag bara mata på.
Skämt och sido såsmåningom fick man ju kläm på det och vad dom ville men det var så facinerande att se programmet iallafall.
En tanke slog mig sedan. Programmet är ju på amerikanska och bebisarna dom använde sig av i programmet är ju oxå amerikaner.
Det funkar ju då inte på svenska bebisar eller ...?
Med andra ord så föds vi lika, med samma baspaket, med samma språk. Fast vi har olika färg, form och uppväxtvillkor.
Det tål att tänka på faktiskt.
Anledningen till att jag nu är så djup är för att min älskade sambo verkligen tar hand om mig ikväll. Nu tror väl alla att det handlar om massage, god mat osv... Men det gör det inte.
Han tvättar och det är den bästa ompysslingen man kan få. Det ger mig lite tid att filosofera.
Me det menar jag inte att han inte tvättar annars men i vanliga fall hjälps vi åt, men eftersom min dag inte varit den allra bästa så pysslar han om mig på detta sätt.
Han vet vad jag behöver PUSS På Dig!!
Nu är det iallafall dags att titta lite på tv Dagissnuten är ganska kul...
Ha det gott- Igekott ( sitat från dottern)